Kreativ miljö

Kontor som vi mår bra av
Alexandra Moore och hennes kolleger på KTH Syd i Haninge utformar arbetsmiljöer som ska göra oss harmoniska och kreativa, inte stressade och utbrända.

På Centrum för Design, Arbetsmiljö, Säkerhet och Hälsa - på Kungliga Tekniska Högskolan Syd i Haninge - utvecklas kunskaper om så kallade friskfaktorer.
- Med hjälp av färger, ljussättning och annat vill vi skapa arbetsmiljöer som gör människor kreativa och harmoniska, förklarar Alexandra Moore, som just nu skriver en lic-avhandling i ämnet.

Alexandra Moore är arkitekt SIR och civilekonom och ägnar sig i vanliga fall åt egna företaget M.O.R.E Inredningskonsulten AB. Men KTH Syd lockade henne till forskarvärlden. Bidrag från näringslivet - Forskningen här är praktiskt inriktad och resultaten kommer att kunna tillämpas omedelbart ute i arbetslivet, berättar hon. Man skulle kunna tro att det i utbrändhetens tidevarv är lätt att få statliga anslag till forskning för att motverka stress.

 Men det är det inte - större delen av anslagen kommer från näringslivet.
- Många företag har förstått att det är god ekonomi att skapa goda arbetsmiljöer. Inte bara för att minska sjukskrivningarna, utan också för att få en tydlig profil, för att locka till sig de bästa medarbetarna och helt enkelt för att kreativitet är lönsamt, förklarar hon.

Allt hör ihop
Alexandra Moore tar reda på hur man med hjälp av kombinationer av bland annat ljus, färg, form och vatten ökar människors välbefinnande. Allt hänger ihop och ingen faktor kan utelämnas, alla bidrar de till hur vi mår.
Tillsammans lägger du och dina kolleger pusslet "Det ideala kontoret"?
- Förhoppningsvis. Men det är inte säkert att ett plus ett alltid blir två. Ett alltför estetiskt och harmoniskt kontor gör människor passiva snarare än kreativa och effektiva.
I sitt särskilda "hälsorum" studerar Alexandra Moore människors psykiska och fysiska reaktioner - och attityder - när de utsätts för olika färger, ljustyper och andra stimuli. För att få vetenskapligt hållbara resultat tar hon hjälp av såväl psykologer som stressfysiologer.
Hon tar hjälp av vetenskapliga rön redan när miljöerna utformas.
- Vi vet numera att hjärnan stimuleras när många sinnen används, men tröttas när få sinnen används. Därför är sinnlighet och variation två av våra nyckelord, säger hon och berättar att KTH Syd bland annat samarbetar med hjärnergonomer.

Som på stenåldern
- Vi vet också att färger och ljus styr vår hormonaktivitet och påverkar vårt immunförsvar. Det måste man ta hänsyn till när man inreder, tillägger hon.

Det handlar om att utforma miljöer utifrån människornas förutsättningar och behov. Vilket i många fall innebär att låna idéer från naturen. Alexandra Moore betonar dock att forskningen inte handlar om civilisationskritik eller någon ny "grön våg". - Nej, vi vill inte flytta in skogen på kontoret. Vi konstaterar bara att samhället har förändrats oerhört mycket de senaste hundra, ja även tjugo, åren.

Men hur vi människor fungerar har inte förändrats särskilt mycket sedan stenåldern, påpekar hon.
Läs mer här nedan om hur man kan skapa arbetsmiljöer anpassade till människorna, i stället för tvärtom.

ANDERS WIKBERG

Ljus
Grunden i ljussättningen bör alltid vara dagsljuset, det bör användas maximalt. Kan man bygga större och fler fönster så bör man. Helst bör hela arkitekturen anpassas till väderstrecken.
Tillfällig, artificiell effektbelysning är stimulerande, som att någon timme per dag sitta i starkt ljus under en Bright Light Energy-lampa. Även särskilda ljusterapirum är bra, varför inte bygga om fikarummet till ett sådant?

Färg
Färgsättningen bör anpassas till exponeringstiden. Ju kortare exponeringstid, desto starkare färger. I kopieringsrummet passar starka färger, medan milda, varma färger - kombinerade med starka korta exponeringar medan man sitter still - är bättre på själva arbetsplatsen. Det finns dessutom många sätt att förbättra befintlig arkitektur/inredning med hjälp av färg. Som att skarp färg i änden av en korridor får den att kännas kortare.

Form
Organiska, oregelbundna former är mer stimulerande än räta
linjer. Mönsterlagda golv och mattor i ovanliga former ger känslor. Former är sinnliga och ger människor chans att tänka efter och känna något. Det är mer effektivt att samarbeta med skulptörer än att köpa dyra tavlor. Men det får inte bli för estetiskt, då tappar folk lusten att jobba. Form handlar också om material. Trä, sten och andra naturmaterial mår vi bra av.

Vatten
Vatten är färg, form, rörelse och kanske ljud på en och samma gång. Rätt använt ger vatten både stimulans och harmoni.
Porlande vatten i receptionen, akvarier i - eller varför inte mellan - arbetsrummen, det finns mycket man kan göra. Fuktar dessutom luften och får oss att må bättre rent fysiskt.

Växter
Även växter handlar om både färg och form, men också om konkret liv. Använda på rätt sätt är växter en definitiv friskfaktor, ett stimuli för välbefinnande i arbetsmiljön.
Använd fler mycket stora växter, inte bara några blomkrukor vid fönstren. Variation ger stimulans. Dessutom renar och fuktar växter den luft vi andas.

Ljud
Naturens ljud ger energi, medan felaktiga ljud stjäl energi av oss. Till felaktiga ljud räknas pipande skrivare, surrande ventilation bland annat.
Harmoni är viktigast. Musik kan vara effektiv, men kan också vara dålig. Svår avvägning. Lugnande musik har visat sig vara lönsam i butiker eftersom den gör att vi konsumerar mer.

Bäst bygga flexibelt…
Det var i januari i år som "Teknik och hälsa" blev ett särskilt ämne på KTH Syd. Men det berodde inte på att anslagsgivarna oroade sig över de galopperande sjukskrivningstalen. Utan på att design är lönsamt.
-Förhoppningen är att vi ska bidra till att utveckla ny teknik som ger Sverige nya exportframgångar, förklarar Tore J Larsson, som är professor i arbetsskadeprevention på Centrum för Design, Arbetsmiljö,Säkerhet och Hälsa på KTH Syd i Haninge.
-Design handlar om utformning, gestaltning, organisation och struktur. Inte bara om estetik, som i den snäva svenska bemärkelsen, berättar han, som själv doktorerade i industriell ergonomi på KTH.
Tore J Larsson är handledare för sju doktorander som forskar om allt från sambandet mellan fysisk miljö och intellektuellt kapital till informationsstrukturer i sjukvården.
-En slutsats man redan kan dra är att kontor och andra arbetsmiljöer bör vara maximalt flexibla, så att de kan utformas individuellt. Både av varje enskild hyresgäst och av varje enskild individ, menar han.



Frånsett flyttbara väggar och liknande bör varje medarbetare få utforma sitt eget närområde. Även om ett rum blir gult och nästa blått?
-Självklart. Estetiskt uniforma miljöer är inte nyttiga för välbefinnandet. Människor är olika, det måste få synas i inredningen, tycker Tore J Larsson, som uppmanar landets fastighetsbolag och byggbolag att bygga så flexibelt som möjligt och vara öppna för hyresgästernas önskemål. Och kan man så bör man anpassa arkitekturen till slutsatser från KTH Syd.
-Byggkostnad är en engångskostnad som man tjänar in i längden på bättre arbetslust och högre frisknärvaro, anser han.

Detta är en artikel ur Vasakronans kundtidning Effektiva Lokaler nr 3/03. Läs mer under rubriken Om Vasakronan/kundtidning.

Vill de prenumerera gratis? info@vasakronan.se