Sverigehuset flaggar om

Sverigehuset ritades av Sven Markelius för att inrymma organisationer för kulturella förbindelser. Sedan byggnaden uppfördes har den blivit ett kulturellt landmärke i sig.  Renoveringen som kombinerar 1960-talsestetiken med modernaste kvalitet har börjat.

"Sverigehuset - the first place you want to visit", står det vid en sökning på Internet. Brödtexten hänvisar till turistinformationen som har mycket nyttigt att erbjuda en nyanländ besökare. Men även byggnaden i sig är ett bra tips för en arkitekturintresserad turist. Placerad i kanten av Kungsträdgården och ritad av Sven Markelius, en av Sveriges ledande funktionalister. I tidningen Arkitektur, årgång 1965, beskrivs projektet utförligt:

"Sverigehuset är ämnat att inrymma organisationer svarande för våra kulturella förbindelser med andra länder", står det bland annat. En annan del ägnas åt en beskrivning av hur fasadens betongelement göts i olika mönster för att passa byggnadens uttryckssätt.
Fastigheten, som uppfördes 1969, är uppdelad i två.
En med kontorslokaler och en med utställningshallar, filmvisningsrum, bibliotek med mera. Flera av dessa stora rum har förvandlats till kontor, men bakom de imponerande fönstren döljer sig fortfarande stora ytor med högt i tak.
Hyresgästerna har varierat genom åren, och för närvarande står byggnaden tom. Huset ska renoveras, anpassas och återställas. Sven Markelius känsla för detaljer - på allt från fasadelement till trappräcken - ska kombineras med behoven från ett modernt kontor. Renoveringen av Sverigehuset dokumenterar vi i en artikelserie med start i nästa nummer: med teman rivning, bygge, inredning och hyresgäst.

Text och foto: Ulrika Gyllenvik

Fakta Markelius:
Sven Markelius levde 1889-1972 och är känd bland annat för Helsingborgs konserthus, förorterna Hökarängen och Vällingby, KTHs kårhus och tredje Hötorgshuset i Stockholm. Tillsammans med makarna Myrdal planerade han dessutom Sveriges första kollektivhus redan 1935. På en rundvandring i och kring Sverigehuset slås man av alla vackra detaljer i en mängd olika material -glas, trä, metall och betong. Fasaden har funkisperiodens typiska variationer i fönsterstorlek, men är av en modernare årgång.

Detta är en artikel ur Vasakronans kundtidning Effektiva Lokaler nr 2/03. Läs mer under rubriken Om Vasakronan/kundtidning.

Vill de prenumerera gratis? info@vasakronan.se